Aktuellt
Fem besked för nordöstra Skåne
Vad vill riksdagskandidaterna konkret göra för vår del av Skåne?
Inför valet 2026 har jag tagit initiativ till Fem besked för nordöstra Skåne.
Jag har ställt samma fem frågor till riksdagskandidater om några av de frågor som är avgörande för nordöstra Skånes framtid.
Syftet är enkelt:
Väljarna ska kunna jämföra vad vi kandidater faktiskt vill åstadkomma för området.
Vi behöver inte ha samma politiska lösningar. Tvärtom ska skillnaderna kunna bli tydliga.
Alla kandidater som deltar får därför samma frågor, samma förutsättningar och samma svarstid. Inkomna svar publiceras utan redigering.
1. Infrastruktur
Fråga:
Vilken statlig infrastrukturinvestering är viktigast för nordöstra Skåne under nästa mandatperiod – och vad kommer du personligen att göra för att den ska prioriteras?
Mitt besked:
Jag vill prioritera dubbelspår mellan Kristianstad och Hässleholm.
Bättre och mer pålitliga förbindelser stärker pendlingen, arbetsmarknaden och företagens transporter och knyter ihop nordöstra Skåne bättre.
2. Jobb och företagande
Fråga:
Vilken konkret nationell förändring skulle enligt dig göra störst skillnad för företag, investeringar och nya jobb i nordöstra Skåne?
Mitt besked:
Det ska bli lättare för små och växande företag att skapa fler jobb.
Vi behöver lägre trösklar för att anställa, mindre regelkrångel och utbildningar som bättre möter företagens och arbetsmarknadens behov.
3. Statliga verksamheter och jobb
Fråga:
Bör fler statliga verksamheter och arbetstillfällen lokaliseras till nordöstra Skåne? Om ja, vad bör vår del av Skåne kunna konkurrera om under nästa mandatperiod?
Mitt besked:
Ja. Nordöstra Skåne ska kunna konkurrera om fler statliga etableringar och kvalificerade arbetstillfällen.
När staten etablerar eller utvecklar verksamheter måste fler delar av Sverige vara verkliga alternativ.
4. Kristianstad och Hässleholm
Fråga:
Vad behöver staten göra för att stärka Kristianstad och Hässleholm som motorer för arbete, utbildning, infrastruktur och utveckling i nordöstra Skåne?
Mitt besked:
Jag vill utveckla Kristianstad och Hässleholm som en starkare gemensam motor för nordöstra Skåne.
Det handlar om infrastruktur, utbildning, innovation och företagande. Jag vill bland annat fortsätta driva idén om att pröva nordöstra Skåne som plats för ett skånskt bioraffinaderi.
5. Mitt ansvar
Fråga:
Om du blir invald i riksdagen: vilket konkret resultat för nordöstra Skåne ska väljarna kunna hålla dig ansvarig för när mandatperioden är slut?
Mitt besked:
Jag vill kunna bedömas efter konkreta resultat.
Om jag får väljarnas förtroende vill jag efter mandatperioden kunna visa vad jag faktiskt har bidragit till – särskilt när det gäller infrastruktur, fler jobb och investeringar samt en starkare nationell röst för nordöstra Skåne.
Andra kandidaters svar
Riksdagskandidater i Skåne läns norra och östra har bjudits in att svara på samma fem frågor.
De svar som kommer in publiceras här utan redigering.
Svarstid: torsdag 10 september kl. 12.00.
Vi behöver inte tycka lika. Men väljarna förtjänar tydliga besked.
Jag kandiderar i valet 2026
Riksdagen
Skåne läns norra och östra – nr 3
Malmö – nr 25
Region Skåne
Nordöstra Skåne – nr 3
Malmö – nr 19
Kristianstads kommun
Nr 3
Qalinle Dayib (C)
Gör den gemensamma tillväxtmotorn verklig
Kristianstadsbladet har publicerat min insändare om hur Kristianstad och Hässleholm kan skapa fler jobb, investeringar och utbildningsmöjligheter genom ett mer konkret samarbete.
Region Skåne beskriver Kristianstad och Hässleholm som en gemensam tillväxtmotor. Kommunerna har olika styrkor som kompletterar varandra, men nu behöver samarbetet gå från övergripande ambitioner till konkreta och mätbara resultat.
Jag föreslår därför att kommunstyrelserna under första halvåret 2027 tar initiativ till en gemensam utvecklingspakt för perioden 2027–2030.
Pakten bör innehålla tre delar:
- högst tre gemensamma utvecklingsprojekt, exempelvis kring Skånebanan, kompetensförsörjning och bioekonomi,
- ett gemensamt etableringserbjudande till företag och investerare,
- en öppen årlig redovisning av investeringar, etableringar, arbetstillfällen och utbildningsplatser.
Det behövs ingen ny tung organisation. Arbetet kan bygga på kommunernas befintliga ledningar, näringslivsfunktioner och samarbetet inom Skåne Nordost. Det som krävs är gemensamma mål, tydligt ansvar och ett politiskt ledarskap som följer upp resultaten.
Ett starkare samarbete mellan Kristianstad och Hässleholm ska gynna hela nordöstra Skåne – även Bromölla, Hörby, Osby och Östra Göinge.
Samarbetet ska bedömas efter vilka resultat det skapar, inte efter hur många möten som hålls.
Läs hela insändaren i Kristianstadsbladet
Gör den gemensamma tillväxtmotorn verklig – Kristianstadsbladet
Ny artikel: Så går vi från vårdkris till verklig förbättring
Vårdkrisen löses inte med ännu en omorganisation. Tillsammans med Anna Pålsson presenterar jag en handlingskedja för en närmare, tryggare och bättre vård:
Mät. Förbättra. Frigör. Sprid.
Läs vår artikel i Norra Skåne.
Ny debattartikel: Medborgarskapskravet slår mot blivande undersköterskor
Den som studerar till sjuksköterska kan undantas från försörjningskravet för svenskt medborgarskap. Samma möjlighet finns inte för den som går en nationellt reglerad undersköterskeutbildning inom komvux.
I en ny debattartikel i Dagens Samhälle visar Qalinle Dayib hur statens regler riskerar att motverka kommunernas och regionernas arbete med välfärdens kompetensförsörjning.
Sverige behöver människor som vill utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg. Reglerna bör därför inte pressa studerande att välja ett kortsiktigt arbete framför en utbildning som kan leda till varaktig självförsörjning.
Qalinle Dayib föreslår ett tydligt och avgränsat undantag för nationellt reglerade yrkesutbildningar inom komvux, med krav på heltidsstudier, godkända resultat och samma grundläggande villkor som gäller för eftergymnasiala studier.
Medborgarskapet ska ställa krav. Men statens krav bör stödja, inte motverka, arbetet med att utbilda och rekrytera den personal som välfärden behöver.
Läs hela debattartikeln i Dagens Samhälle: Läs
Rubrik: Ny debattartikel i SvD: Vårddebatten börjar i fel ände
Debatten om svensk sjukvård kretsar åter kring om staten eller regionerna ska bära huvudansvaret. Frågan är viktig, men en förändrad organisation löser inte automatiskt problemen som patienterna möter.
I en ny artikel på SvD Debatt lyfter Qalinle Dayib behovet av att först förstå patientens väg genom vården. Var uppstår bristerna, vilken kunskap saknas och hur kan primärvården och specialistvården fungera bättre tillsammans?
Budskapet är att vården måste börja med patientens behov – inte med organisationskartan.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet: Läs
Publicerad i Altinget: Regionerna måste dra lärdomar efter Millennium
Den 18 augusti publicerade Altinget min debattartikel om regionernas ansvar för patientuppgifter och den digitala grund som ska bära framtidens AI-vård.
Region Skåne har stoppat införandet av journalsystemet Millennium och utreder nu tre alternativa vägar framåt. Innan nästa beslut fattas måste offentlig kontroll över patientuppgifter, tekniska anslutningar och AI-utveckling bli ett bindande krav.
Regionerna ska inte utveckla alla journalsystem och AI-tjänster själva. Företag ska kunna konkurrera med nya lösningar, men vården måste kunna byta leverantör utan att förlora kontrollen över patientuppgifter, kunskap eller framtida handlingsfrihet.
Patientuppgifter är ingen handelsvara. Nästa teknikbeslut avgör också vem som får makt över vårdens framtida utveckling. Den makten måste stanna hos vården och ytterst hos medborgarna.
Att kräva bättre är inte att svartmåla Sverige
Min replik publicerad i Aftonbladet Debatt
Sverige är inte ett misslyckat land. Men att erkänna det som går åt rätt håll får inte innebära att politiken slutar tala om det som behöver förändras.
Det är utgångspunkten i min replik i Aftonbladet Debatt.
Skjutningarna har minskat, vilket är en viktig framgång. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög och Sverige behöver bli bättre på att skapa vägar till arbete, förebygga att unga rekryteras till kriminalitet och förena tydliga krav med verkliga möjligheter till integration.
Jag kom till Sverige som 14-åring. Det Sverige som mötte mig ställde krav men gav också språk, utbildning, arbete och tillit. Den erfarenheten har format min syn på integration och politik.
Krav utan verkliga möjligheter skapar inte integration.
Jag argumenterar också för att Sverige behöver en ny politisk riktning där fler jobb, yrkesutbildningar, tidiga insatser mot gängens rekrytering och en rättssäker migrationspolitik står i centrum.
”Att säga nej till fyra år till med Tidö är inte att säga att Sverige är hopplöst. Det är att säga att Sverige kan mer.”
Läs hela min replik i Aftonbladet Debatt →
C-politiker: Nej till Tidö är inte att säga att Sverige är hopplöst
Qalinle Dayib
Ledamot i Region Skåne och kommunfullmäktige i Kristianstad
Riksdagskandidat (C)
Patienten ska vara patient – inte projektledare för sin egen vård
Publicerad i Dagens Medicin Opinion | 5 augusti 2026
Avancerad sjukhusvård i hemmet är en viktig del av framtidens hälso- och sjukvård. För många patienter kan vård i hemmet innebära ökad trygghet, bättre kontinuitet och en högre livskvalitet, samtidigt som sjukhusens resurser används mer effektivt.
Jag välkomnar därför att Region Skåne skalar upp verksamheten Sjukhus hemma. Men utvecklingen måste gå hand i hand med ett tydligt medicinskt ansvar, hög patientsäkerhet och öppen kvalitetsuppföljning.
I en debattartikel i Dagens Medicin Opinion argumenterar jag för att utbyggnaden bör vila på tre grundläggande principer:
- Tydligt medicinskt ansvar under hela vårdepisoden.
- Bekräftade överlämningar mellan vårdgivare så att patienten aldrig hamnar mellan olika verksamheter.
- Öppen kvalitetsuppföljning av medicinska resultat, patientsäkerhet och patienters erfarenheter.
Utgångspunkten är enkel: när sjukhuset flyttar hem ska också kompetensen och ansvaret följa med. Vård i hemmet får aldrig innebära att patienten eller de närstående blir samordnare av vården eller förväntas bära ett ansvar som tillhör hälso- och sjukvården.
Nära vård är en viktig del av framtidens sjukvård. Men ekonomiska vinster får aldrig bli viktigare än medicinsk kvalitet, kontinuitet och patientens trygghet.
Som ledamot i sjukhusstyrelsen för Skånes universitetssjukhus vill jag bidra till en utveckling där innovation och patientsäkerhet går hand i hand.
Läs hela debattartikeln i Dagens Medicin Opinion här:
Kristianstads borgerliga väljare kan flytta politiken mot mitten
Publicerad i Kristianstadsbladet den 3 augusti 2026
Hur kan borgerliga väljare påverka Sveriges politiska riktning efter valet?
I en ny insändare i Kristianstadsbladet argumenterar jag för att många borgerliga väljare inte behöver välja mellan ytterligheterna i svensk politik. Ett starkare Centerparti kan bidra till att minska beroendet av både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet och ge större inflytande åt den politiska mitten.
För mig handlar detta inte bara om regeringsfrågan. Det handlar också om vilken politik som bäst stärker företagandet, skapar fler jobb, utvecklar landsbygden och ger människor större möjligheter att forma sina liv. För Kristianstad betyder det bland annat goda villkor för lantbruket och livsmedelsproduktionen, bättre förutsättningar för småföretag, fungerande infrastruktur och en integration som förenar tydliga krav med verkliga möjligheter.
Som Centerpartiets toppkandidat till riksdagen i Skåne norra och östra samt toppkandidat till Region Skåne och Kommunfullmäktige i Kristianstad vill jag bidra till en politik som bygger på ansvar, samarbete och långsiktiga lösningar.
Läs hela insändaren i Kristianstadsbladet här:
👉 Kristianstads borgerliga väljare kan flytta politiken mot mitten – Kristianstadsbladet
Min debattartikel om varför nordöstra Skåne bör prövas som huvudalternativ för ett skånskt bioraffinaderi har publicerats i Sydsvenskan.
Nordöstra Skåne ska inte försöka bli en kopia av Malmö eller Lund. Området ska utvecklas utifrån sina egna styrkor. Här finns ett starkt lantbruk, en omfattande livsmedelsproduktion, biologiska råvaror och restprodukter samt företag och kunskapsmiljöer som tillsammans kan lägga grunden för ny grön industri.
Vad är ett bioraffinaderi?
Ett bioraffinaderi kan förädla biologiska råvaror och sådant som i dag blir restprodukter från exempelvis lantbruket och livsmedelsindustrin. Av detta kan man bland annat framställa nya material, drivmedel, energi och andra värdefulla produkter.
En sådan satsning skulle kunna skapa nya arbetstillfällen, stärka lantbrukets och företagens utvecklingsmöjligheter, bidra till den gröna omställningen och öka vår beredskap i en alltmer osäker omvärld.
Nordöstra Skåne ska prövas som huvudalternativ
Centerpartiet vill att Region Skåne under 2027 inleder en förstudie om ett skånskt bioraffinaderi, där nordöstra Skåne prövas som huvudalternativ.
Kristianstad och Hässleholm bör samtidigt fördjupa samarbetet med bland andra Högskolan Kristianstad, lantbruket, livsmedelsindustrin och andra berörda företag och aktörer.
Min utgångspunkt är inte att i förväg bestämma att en anläggning måste byggas på en viss plats. Förstudien ska vara seriös, öppen och grundad på fakta. Den ska ge svar på:
- om ett skånskt bioraffinaderi är tekniskt och ekonomiskt möjligt,
- vilken typ av bioraffinaderi som bäst passar Skånes förutsättningar,
- var en eventuell anläggning bör placeras,
- vilka investerare och samarbetspartner som kan medverka,
- vilka kostnader, arbetstillfällen och andra samhällsnyttor som kan uppstå,
- och, om nordöstra Skåne inte bedöms vara lämpligt, vilka sakliga skäl som ligger bakom den bedömningen.
Förstudien måste leda framåt och inom ett år ge ett tydligt underlag för politiska beslut.
Ett Skåne som håller ihop
För mig handlar detta om mer än placeringen av en enskild anläggning. Det handlar om vilken regional utveckling vi vill se.
Hela Skåne blir starkare när varje del får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och bidra med sina främsta styrkor. Nordöstra Skåne ska därför inte prövas för att området behöver kompenseras. Det ska prövas därför att hela Skåne behöver det som finns här.
En obekväm fråga måste få svar
Min debattartikel "En obekväm fråga måste få svar" har publicerats i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
I artikeln lyfter jag behovet av tidiga insatser, samverkan och ett långsiktigt arbete för att förebygga att fler barn och unga hamnar i kriminalitet.
Gängkriminalitet bekämpas inte enbart genom hårdare straff. Vi måste också våga diskutera de bakomliggande orsakerna och stärka de insatser som hjälper människor att välja en annan väg.
För mig handlar frågan ytterst om vilket samhälle vi vill bygga – ett samhälle som håller ihop och där fler människor får möjlighet att lyckas.
Läs debattartikeln i Sydsvenskan
Centerpartiet kräver en oberoende haveriutredning om psykakuten
Efter fyra år med nattstängd psykiatrisk akutmottagning i Kristianstad kräver Centerpartiet i Region Skåne en oberoende extern genomlysning av varför den heldygnsöppna verksamheten fortfarande inte har återställts.
Vid en pressträff i Kristianstad presenterade jag och Sofia Nilsson, Centerpartiets toppkandidat i regionvalet, tre krav:
- Att Region Skåne tillsätter en oberoende extern haveriutredning om varför psykakuten inte har kunnat återgå till dygnet-runt-verksamhet.
- Att konsekvenserna för patienter, anhöriga, polis, ambulans, övrig akutvård och kommunerna i nordöstra Skåne analyseras.
- Att en konkret och tidsatt handlingsplan tas fram för när psykakuten åter ska kunna hålla öppet dygnet runt.
När mottagningen stänger försvinner inte vårdbehoven. Patienter kan på nätterna behöva hänvisas till Malmö, Lund eller Karlskrona. Det påverkar inte bara den som är sjuk och de anhöriga, utan kan också belasta polis, ambulans och andra delar av vården.
Kritiken riktas inte mot medarbetarna, som gör ett viktigt arbete under svåra förutsättningar. Den handlar om det politiska ansvaret att skapa hållbar bemanning, en god arbetsmiljö och en tydlig väg tillbaka till en heldygnsöppen psykiatrisk akutmottagning.
Psykoser följer inga öppettider. Självmordstankar tar inte paus efter klockan 20. Därför ska inte heller akutpsykiatrin göra det.
Kristianstadsbladet uppmärksammade våra krav i en redaktionell nyhetsartikel. Senare samma dag publicerade tidningen även min insändare där jag utvecklar varför fyra års väntan är nog.